Hej män.
Kommit hem från frisören. Jag lever. Inte en endaste tår gråten. Gick väldigt bra faktiskt. Kändes liksom som det var menat att jag skulle klippa håret, då Diamonds började spela i samma sekund, som jag satte ner min bak i frisörstolen.
Annars var det väl trevligt. Vet inte hur många gånger frisören påpekade att hon ytterst sällan klipper folk med lika långt hår som mitt.
Då mådde jag allt bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar