OOPS, I DID IT AGAIN.

Ni vet igår då jag höll en feministisk predikan i modersmålsklassen? Idag råkade det bli så igen.
Blir ni förvånade? Nej.

Igår pratade jag om hur lata män är, och hur vi kvinnor förväntas finnas där för dom i alla lägen. Idag blev det dock radikalare. Idag bestämde jag mig för att prata om mens. I en hel klass fylld av oerfarna pojkstackare. Jag satte tyngd på det galna faktumet att kvinnor förväntas förbereda sina män i form av "nästa vecka kommer jag ha mens, så du vet varför jag är på dåligt humör". Sen körde jag också en liten teaterscen för att instruera hur löjligt faktumet faktiskt är, så att ingen skulle ha chans att missa vad jag försökte få fram.

En pojke sa emot och påpekade att man inte märker på kvinnor då de har mens. Jag var av en annan åsikt.
Kära pojkar, då är ni inte observanta nog. För om det är något som syns, så är det då man har mens.
Om inte i form av förjävligt, skrikigt beteende, i form av att bindpaketet i duschskåpet krymper.

Då jag gick ut ur klassen då lektionen var slut log läraren världens största léende åt mig. Och visade tummen upp.
Jag känner att det börjar ta sig. You can move mountains, you can break rocks.