Jag hann bara komma in i skolan imorse och sedan började tårarna rinna. Men det var lungt, så mycket folk hade tydligen inte hunnit anlända ännu. Förvillad, sorgsen och ensam. Orkade inte.
Övervägde att genast gå till skolkuratorn och sitta där och gråta hela dagen, men tog och bet ihop och for efter mycket om och men, på timmarna ändå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar