Surade över allt och ingenting. Var förvirrad och fick gå miljontals gånger fram och tillbaka eftersom jag fick blackout och inte förstod hur klockan fungerade.
Sen så fick jag syn på en gigantiskt klunga med karar utanför fönstret. Dom såg ut som Hesa pojkar. Då blev jag glad. Jag vinkade hysteriskt åt dem. Folk i klassen började skratta åt mig. Sen så blev dagen tusen gånger bättre.
Jag tror stenhårt på att en Hesa pojke kommer vara min räddning. Don't you think?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar