DJUR.

Utan att framstå som allt för paranoid, har jag börjat inse faktum att då jag öppnar munnen i klassen, för att säga något, tittar alltid alla på mig as I could shoot them down with words.
Å andra sidan är det väl inte underligt, med tanke på vad jag brukar säga.

"Alltså siii, om vi leker att jag är en jättebra djurläkar-biolog och hittar en ensam liten, övergiven svanunge i vassen, får jag då ta hem honom och ta hand om honom så länge tills han blir frisk? :))))"

Mina klasskamrater var väl inte precis övertygade. "Heidi, nej"

Men där slutade det inte. "JAG TYCKER ATT SÅNA MÄNNISKOR SOM HAR MAGE ATT SKADA DJUR SOM INTE KAN FÖRSVARA SIG, BORDE FÅ FINGRARNA AVKLIPPTA MED EN HÄXSAX!!!!"

Efter den meningen var det nog inte bara en som tittade på mig med förskräckt blick.