LAKO JE SVE.

Än en natt då jag vaknat med jämna mellanrum och inte kunnat somna om. Huvudet har känts för tungt, tankarna varit allt för många. Har slitit bort allt från min närhet, försökt ignorera allt och alla - och slutligen somnat om efter att gång på gång intalat mig själv att "jag stannar hemma imorgon". Vaknat massvis gånger igen, tröstat mig själv till söms med än en gång, den för ögonblicket enda tanken, "jag stannar hemma imorgon".

Jag vaknade på morgonen, steg upp och så började helvetet igen. Och än en gång fick jag leva med det. For till skolan, hvetet själv. Levde, (eller det ordet är inte vardagen värd), snarare grät inombords varje lektion. Ljög ihop lögner i huvudet, misslyckades spela upp dem och de förvandlades till failade uppdrag. Och intalade mig själv att det inget gör, för saker ska ändras. För tiden är knapp.

Jag vet inte varför, eller snarare kanske vägrar jag våga låta mig inse, men något är fel - så jävligt fel.
Ingenting är rätt, Allting är fel.